Frida Utter Eriksson

Halloj & god morgon:-)

Har precis lämnat Gabriel till dagis igen. Han fick börja tidigt idag eftersom dom ska åka till kyrkan och se på Jesuskrubban. Gabriel va riktigt förväntansfull, dom skulle ju få åka buss dit:-) och det är hör ju inte till vanligheterna i den här familjen, att åka buss alltså! Men dom enklaste grejerna brukar alltid va dom roligaste:-)

Greta är på bättringsvägen ialla fall, hostan verkar försvinna mer och mer nu:-).
Tänk, hon har redan hunnit bli nio veckor gammal! Vart tar tiden vägen?! Det går alldeles för fort. Det känns som om jag vill dra i handbromsen. Samtidigt som det är helt underbart att se henne utvecklas och göra nya saker varje dag! Hennes leenden och jollranden är så underbara:-)
Hon har även "hittat" sina små nävar nu, som mest har en tendens att vilja vara i munnen:-) Gabriel har blivit en stor favorit också! På något vis så verkar det som om hon ser att han också är ett barn. Hon ser på honom på ett annat vis, som hon inte gör på oss. Med stora ögon ler och bubblar hon åt honom! Och Gabriel är lika förtjust han med:-)

Han har dock frågat mig vid några tillfällen om jag bara tycker om Greta, och då stinger det till i mitt mammahjärta! Jag brukar fråga honom tillbaka "varför tror du det?". Och då svarar han; Jo, för du är ju med henne hela tiden. Och så brukar han le lite. Usch, det är jobbigt kan jag säga, när man märker att det är så tankarna går i hans lilla huvud ibland! Jag förklarar alltid för honom att hon är ju så liten och behöver min hjälp lite mer! Och han förstår det. Jag hoppas och tror det ialla fall!

Och jag vet att det är superviktigt att bekräfta honom ännu mer nu när han fått ett syskon. Han har ju trots allt varit ensambarn i fem år. Och vi har bara sett honom hela den tiden. Nu har det ju kommit lite konkurrens om uppmärksamheten! Men det är nyttigt också. Att få lära sig vänta, dela med sig och visa hänsyn m.m. Att få ett syskon är både jobbigt, roligt och nyttigt, fast på olika vis:-)

/Frida