Det värmer långt in i själen...
Idag är första gången någonsin jag har fått blommor av en vän för "den jag är", och det värmde så att jag inte kan beskriva det i ord♥. Bara texten på kortet får mig att le:). Finns det någon som tänker så om mig? Jag är ju bara den jag är, Frida liksom;). Då finns det åtminstone en som uppskattar mig:D.
Hur som haver, dessa blommor värmer mig sjukt mycket♥!
Såklart att det också hanns med en massa babbel och kaffe som vanligt;). Det var alldeles för länge sen. Nu får vi ses snart igen. Vi satsar på en dejt till tjejernas 2 års dag:-O!!
Tack! Underbara du & tack för en fin dag med dina fina flickor Sandra!
Kommentarer & ett perfekt liv! (uppdaterad m. text)
Sista tiden har jag funderat lite på att, av alla er som läser här så är det inte en enda som kommenterat någonting på sistone?! Hur kommer det sig? Till en början så ville jag inte ens ifrågasätta det hos er läsare eftersom jag är en sån som inte vill fokusera på det negativa, det har ni säkerligen redan märkt här i bloggen! Men det är ju rätt tråkigt att bara skriva och skriva när inte en enda av er vill kommentera något man skriver om. (Nu menar jag ju såklart inte ALLA som läser bloggen, det finns ju trots allt en liten skara bestående av mina vänner och ett fåtal andra som lite titt som tätt kommenterar.)
Men ALLA ni andra då? Är ni bara nyfikna (de flesta Avestabor!)? Vill man bara snoka runt? Men aldrig ge sig tillkänna? Jo, nu är jag minst sagt lite kritisk (vilket jag egentligen inte gillar)! Men det är ju faktiskt bla kommentarerna som är moroten för den som bloggar! Det är dom som är roliga att få och att läsa, positiva som negativa spelar mindre roll, man har iaf fått en:-).
Fundering nr 2:
Men är ni sen ute efter att gotta er i mitt privatliv så kan ni sluta läsa nu! Jag kommer ALDRIG någonsin bli privat här, jag kommer aldrig någonsin "hänga" ut familjeangelägenheter, privata problem och motgångar i allvarligare bemärkelse. Nej, där går min gräns! Jag väljer sjäv vad jag vill dela med mig av till er, och tur är väl det. Och då har jag valt (för de mesta) att dela med mig av de roliga i mitt liv! Däremot är jag personlig i det jag skriver och framförallt ärlig! Det andra, mindre roliga väljer jag att lägga minst fokus på, vilket resulterar i att jag sällan skriver om det också.
När jag själv läser andras bloggar så väljer jag hellre att fortsätta läsa dom som ger mig positiv energi än dom som ENBART skriver en massa negativt skit, rent ut sagt! Enbart bittra & gråa bloggar ger inte mig någon glädje iaf. Dom går bort för mig! (Naturligtvis ger vissa inlägg mig tankeställare emellanåt och det är bra.)
Men jag kan även tänka mig att det finns en hel del människor som älskar att "gotta " sig i sånt, sk olyckskorpar! För då tycker/tror dom att de har det lite bättre själva. Eller har jag fel?!
Men sitt nu inte på andra sidan skärmen och tro att jag försöker utge mig själv för att leva i en rosaskimrande "drömvärld". Jag har bara valt att INTE dela med mig av de djupaste "motgångar" i mitt liv!
Sen är det otroligt blåögt/naivt i mina ögon sett, att som läsare tro att någon försöker utge sig för att leva ett sådant perfekt litet liv med perfekta små barn & en perfekt man/fru! Vem gör det liksom? Alla har vi ju våra problem, upp- & nedgångar, med- & motgångar. Eller hur?! Det där perfekta fläckfria livet finns inte hos någon. Vi väljer bara själva vad vi vill fokusera på i det! Jag försöker välja det positiva:-D.
P.S....
I ett perfekt litet liv, krävs en perfekt vagn (ironisk)! Ha, ha, ha!! Här är min:
Bäst att ni kommenterar nu också;-p).
Uppdatering!
Vill även tillägga om jag varit lite otydlig med en grej?! Och det är att jag själv följer endast två bloggar och där kommenterar jag lite då & då! Inte alltid/alla inlägg såklart, och det menar jag inte att ni läsare ska göra här heller! Men ett litet tillkännagivande att man läser bloggen är alltid kul att få;-)
Vårtecken!
Häromdagen åkte dom fram och på, både brillor & skor:-). Vilket vårtecken!
Och även idag skiner solen underbart på oss och jag riktigt njuuuuter av strålarna!
Hoppas ni också har lika fint hos er:-D
Kram på er så länge!
Mor lilla mor vem är väl som du...
God kväll på er!
Sitter just nu och har dataundervisningskväll i word härhemma för min kära lilla mamma,
och det behövs när man är född på 50-talet kan jag säga, hi, hi, hi!!!
Jo, jag måste bara återigen visa min tacksamhet här gentemot mina nära & kära som finns där och hjälper till med barnen när det behövs som mest!!! Vad skulle jag göra utan er och speciellt dig lilla mamma♥.
Du har igenom åren alltid ställt upp i både vått och torrt. Dagar som kvällar, helger och nätter! Och det betyder så oerhört mycket för mig att ha dig som en del i mitt liv och det är till enormt stor hjälp när det krisar.
När jag tex har haft jobb som har krävt sena kvällar (innan vi fick Greta) och Fredrik jobbat borta, då har du alltid funnits där och tagit Gabriel, hämtat vid dagis och nattat på kvällar. Med dig är det aldrig något problem!
Men jag kan nog aldrig rättvist med ord beskriva mamma, hur mycket all hjälp betyder och
har betytt genom åren!
Mor, lilla mor vem är väl som du? Ingen i hela världen!
Vad gjorde jag utan dig?!
Älskar dig så mamma, tack för att du finns♥!
Det viktigaste för mig...
♥KÄRLEK♥
♥DET BÄSTA JAG HAR♥
Jag har så otroligt mycket att vara tacksam över i mitt liv!
Jag är lyckligt gift med en underbar man, jag har fått två underbara barn, en son & en dotter, vi har skapat ett underbart hem tillsammans, vi är alla friska och mår bra, vi har tak över huvudet och vi har mat att stoppa i våra magar:-). Vad mer kan man begära?! De här sakerna försöker jag dagligen tänka på. Vilket rikt liv jag har, och jag är evigt tacksam för ALLT!
Och för att visa lite extra uppskattning en dag som denna till mina älskade så tänkte jag överraska med lite tacos till kvällen, lite extra mys sådär på en måndag:-). Värre behöver det inte vara. Det viktigaste är att vi har varandra♥. Tack gode Gud för allt jag har i mitt liv!
Jag önskar er allihopa en underbar alla ♥ dag!
Kramar från oss!
Drömmars betydelse?
Morrn, morrn på er!
Jag drömmer väldigt, väldigt sällan(ialla fall så kommer jag inte ihåg drömmarna)....men inatt gjorde jag det. Och det var en minst sagt konstig dröm! Om döda människor:-O. Den handlade ialla fall om att jag och familjen var hemma hos någon, (vet inte riktigt var eftersom hemmet där vi var inte var hos någon jag känner). Men alla som var där var nära familjemedlemmar och personer som är nära familjen. jag kommer ihåg allt i drömmen och den var väldigt detaljrik.
Själva handlingen i drömmen var att jag gick runt och fotade/filmade alla som var där. Inget konstigt med det. MEN, när jag sen gick tillbaka i kameran bland bilderna så fanns där personer i bakgrunden som ingen känner igen, alltså personer jag aldrig sett! Både gamla och lite yngre personer. En kvinna var gammal och med stramt grått hår i en knut och ur hennes mun kom det såndär otäck "kylig" luft ni vet?! En annan man hade rödrutig skjorta med jeans. Jo, de va många detaljer som sagt.
På en bild hade jag fotat en person bland oss (kommer inte riktigt ihåg vem jag fotade) men personen satt ialla fall på sängkanten och bakom den personen stod den här mannen igen med rutig skjorta och stirrade
in i bilden! Jag började då naturligtvis fatta i drömmen att det var döda personer som uppenbarade sig på bilderna och bland filmklippen:-O.
Ha, ha, ha!!! Låter kanske som jag sett för mycket på film va:-D. Men faktum är att jag aldrig kollar på såna filmer. Åtminstone var det år och dar sedan jag gjorde det.
Hmm, undrar bara OM drömmer ibland försöker tala om något för oss, eller är det bara drömmar som är utan betydelse?! Vad tror ni? Tror ni man kan tyda drömmar och vad skulle då denna dröm vilja tala om för mig?!
Finns det någon av er som läser bloggen som kanske vet något om sånthär?! Skriv gärna till mig i såna fall, det är ju både spännande och intressant:-).
Nej, nu ska facet och kläderna på sen drar jag till kyrkan i vanlig ordning och efter det blir det kalas för Fredriks farfar, 82 år! Hipp, hipp, hurra, hurra för Lennart idag!
Kramar från oss♥
Rastlöshet...
Hej på er!
Har nyss promenixat med Trixie & Greta i solen:-). Underbara sol, du är så efterlängtad! Och ännu mer efterlängtad är sommaren och värmen och något gott på grillen, jammiii! Håller ni inte med?!
Men(det finns alltid ett men;-D)med stundande sommar så kommer också en känsla av rastlöshet med på köpet. En rastlöshet i kroppen att vilja härifrån! Ifrån det här området, ifrån alla grannar(inte för att det är nå fel på våra grannar, utan för att jag vill bo lite mer ifred om man säger så) och hus överallt!! Usch, så trött jag är på detta! För under vintern då boar man ju liksom inne och grannar och folk blir inte lika påtagliga på samma vis. Och tur är väl det....Ja, visst hörs det att vi "tröttnat"på villaområde. Landet, here we come! Hoppas jag nångång:-)
Men huset, vårt älskade hus, är de inge fel på. Nej, tvärtom! Det är läget jag är så förbaskat trött på och jag vill inget annat än härifrån nuuuuu!
Jo, ni vet ju att vi hela tiden "tittar" efter hus och att vi varit på flera husvisningar. Men det har alltid varit "något" som avgjort att vi inte varit intresserade av dessa hus. Tyvärr. Men vi håller ögonen öppna hela tiden, och speciellt nu när vi går mot våren. Då brukar det ploppa upp hus både lite här och där som kan vara intressanta:-).
Vi brukar ha många och låååånga samtal på kvällarna emellanåt jag & Fredde om just hus, och planer smids för fullt hela tiden, he, he, he! Vi får se vad som händer framöver....Och, visst ja! Skulle ni få nys om något hus på landet i Avesta området, så vet ni ju att jag tacksamt tar emot tips ifrån er:-).
Nej, nu ska jag röja vidare härhemma, medans lillskruttan sover i vagnen därute:-).
Kramar från oss♥.
P.s Jag har häromdagen bokat hotell till mig & Fredde inför Malmötrippen i mars...skönt att ha det gjort! Och med bara 5 min. bilväg från kliniken blir det perfekt!
Här skall vi bo 3-5 mars, helt ok!
Älskade skitungar!
♥Skitunge nr 2♥
Jippiiii!!!
Idag togs bandaget bort och inget nytt behövdes heller, då kan man väl få vara såhär glad:-D. Nu är det bara såren som ska läka efter där blåsorna satt. Skönt! Har ni förresten sett så många tänder Greta fått? Jag tror vi är uppe på en 13 st:-O! Gullunge♥. Och som hon snackar nu, här är några exempel:
Geta=Greta
Tixie=Trixie
Ack, ack=Tack, tack
Mamma
Pappa
Ah!=Om saker som gör ont
Usch=Bajs i blöjan
Nanna=Snuttefilten
Tutte=Napp
Hi, hi, hi!! Det händer mycket nu och vilken energi hon har sen då:-O! Hon hittar på allt härhemma, drar fram grejer, runt i hela huset, kastar ner saker för trappen, klättrar i soffan, äter hundmat och de mesta man kan hitta på golvet såsom sten, stickor från veden, kex och chips från skåpen slinker också ner ibland. Ja herregud ja! Hon håller mig minst sagt igång om dagarna lilla fröken bus! När hon var bebis så hade jag en känsla av att hon skulle bli lugnare än Gabriel var och lite mer av en "jag är där mamma är" bebis. Men ack sååå fel jag hade! Hon har precis lika mycket spring i benen som storebror (som flera gånger kom bort vid olika tillställningar, försvann i affärer, smet iväg osv) och är inte ett dugg skeptisk mot "världen". Och när det gäller att hitta på och ta sig för av olika saker så slår hon tom storebror:-D. På det skall också en stoooor dos drama läggas till, ha, ha, ha!! Det märks att vi fått en tjej den här gången, en riktig liten dramaqueen är vad hon är:-).
Med sina bakåtkastningar med huvudet (när allt inte går som hon tänkt/vill), slänga omkull sig på golvet och bokstavligen skrika MAMMA hundra gånger tills man svarar "Ja, Greta vad är det?" Då bubblar hon en massa till svar som jag inte har en aning om vad hon säger:-D.
En härlig ålder är vad det är, och dom blöta små pussarna hon generöst delar ut dagligen får en att smälta och glömma bort för en stund hur intensivt det också kan vara!
Sen har vi Gabriel som i sin tur är som en upprorisk tonåring i miniatyr just nu=): Med det kommer häng på brallorna, kepsar i alla de slag och färger, kläderna för dagen väljs med stoooor omsorg och det gäller att vara "cool för att få tjejer", och när han sen blir stor så ska han ha en tatuering med svamp bob fyrkant och snusa:-O
Sen tror jag ibland han saknar hörsel, eller åtminstone så vill han inte höra överhuvudtaget vad jag säger/ber honom om:-D. Envis är bara förnamnet och med en attityd som en 13-åring:-). Jisses!! Hur orkar man?!
Jo, man bara gör det.....av KÄRLEK♥. Och den tar aldrig slut, den blir bara mer och mer, starkare och starkare och växer och växer.....för var dag som går!
Älskade, älskade ungar♥. Vad vore jag utan er?! Måhända det är jobbigt ibland och vissa dagar mer än andra. Men det spelar ingen roll för jag är mamma, det vackraste namn jag kan bära!
♥Skitunge nr 1♥
Värmande ord!
Såna här ord värmer, det är dom som får en att glädjas och vilja fortsätta skriva.....verkligen! Tack Åsa♥.
Roligt att du gillar bloggen och förhoppningsvis några fler med dig;-).
Jag önskar dig & din lilla familj all lycka♥
/Frida
Hej!
Jag måste bara säga, vilket bra blogginlägg du skrev, som handlade om förädraledighet.
Du är lyckligt lottad som kommer att kunna vara hemma så länge och se till att ta tillvara på den tiden. Det är som du säger, tiden kommer aldrig tillbaka.
Jag önskar själv att jag kunde vara hemma mycket längre men till sommaren ska jag börja jobba, kommer även att jobba extra under våren, men det är bara nyttigt att Hugo och Björn får umgås utan mig. Det är ju pengarna som styr som du också skrev. Tänk om man kunde få ett hemmafrubidrag och ta hand om sina egna barn, men det är väl bara en önskedröm.
Jag följer din blogg och jag tycker du verkar leva i din dröm, har två jättefina barn och en underbar man samt ett boende som du verkar trivas med. Det är härligt när man lever sitt liv och inte bara är en passagerare som flyter med.
Fortsätt att skriva din blogg och ha en underbar helg för det tänker jag ha!
Stor kram från Åsa
Prioriteringar...
Hallå!
Häromdagen så satte jag mig ner för att räkna ut hur jag egentligen ligger till med mina föräldraledighetsdagar, hur långt dom räcker om jag fortsätter ta ut dom i samma takt osv. Det visade sig att dom räcker ända fram till
1 februari 2012! Under förutsättning att jag tillåter mig att vara "fattig" ett år till..:-) Oh my! Jag blev sååå lycklig:-D. Tänk att få chansen att få vara hemma ett helt år till med min minsta skatt♥. Om jag tänker ta den? Ooo, ja!!
Men visst är det klart att det inte är så roligt ekonomiskt alla gånger, men vi klarar oss. Det får gå, det måste gå. För tiden nu kommer inte tillbaka, men jobba och tjäna pengar det hinner jag göra sen och hela livet. Var sak har sin tid, liksom. Och naturligtvis så har vi valt att skriva över alla Freddes dagar på mig eftersom det funkar bäst för oss så, annars hade mina redan varit slut såklart. Det är val man får göra, var och en efter varje familjesituation. Men för mig/oss betyder första tiden med Greta mer än bara dom där extra pengarna som jag också skulle kunna gå ut och tjäna redan nu! Men jag förstår även att många INTE kan spara på sina dagar såhär länge eftersom det blir en ynka futtig summa i ersättning varje månad. Och är man ensamstående så är det ju kört tyvärr. Bedrövligt egentligen!
Men det jag däremot INTE kan förstå mig på är föräldrar som hellre väljer att jobba ändå för att dom vill, behöver det för sin egen skull (inte för ekonomins skull alltså), måste ha sin egen tid, behöver komma bort från barnen, fika med kollegorna, göra karriär osv...fast man har råd att stanna hemma lite till!! Varför skaffar man då barn?! För att samhället ska ta hand om dom?!
Kommer inte den tiden sen ialla fall, med egentid och karriär osv? Det är klart den gör! (Jag lyckas ju tom hitta egentid emellanåt). Förr eller senare så ska man ju jobba ändå. Man hinner med det.
Frågan är bara om "man" hinner med tiden med sitt/sina barn medans man kan och "vill man"?!...För man skaffar väl förhopningsvis barn för att man VILL ta hand om dom själv, eller vill man att samhället ska göra det åt en?!
När Gabriel var mindre så skolade vi in honom som 1 åring, eftersom dagarna tog slut och ekonomin inte tillät att jag stannade hemma längre tyvärr! Då är det ju bara att gilla läget liksom, man kan inte göra så mycket åt saken. Men det gjorde ont i mitt mammahjärta att lämna honom där så liten! Därför, när jag idag har fått chansen i livet att ändra på det, fast med Greta så griper jag tag i den chansen utan en sekund till tvekan!
Men föräldrar som är rent egoistiska och snåla och bara vill tjäna dom där extra slantarna, det kan jag liksom inte fatta! Varför skaffar man då barn? Jag säger inget om att det är fel att göra karriär. Nej tvärtom (tro mig jag har haft en själv en gång i tiden:-D). Men det jag menar är att NU är liksom NU och den tiden kommer inte tillbaka! Jag/vi har valt att satsa på barnen nu och när dom är små och medans vi kan. Dom tre första åren är ju trots allt dom viktigaste i ett barns liv. Hur tänker "du" prioritera dom? Ska någon annan (ex förskolan) grundlägga dom åt mitt/mina? Nope, det ska dom inte! Det tänker jag banne mig göra själv för jag har möjligheten till det den här gången!!
Men sitt nu inte och tro att jag dömmer någon för hur man gjort och valt själv. Jag utgår ifrån att alla föräldrar gör det som är bäst för sig och sin familj, och en del vad dom måste fast dom kanske inte vill tyvärr. Jag vill bara att man kanske ska tänka till lite emellanåt hur och vad man prioriterar här i livet!
Barnen är ju det bästa vi har, eller hur♥?!
Nä, de va nog allt för idag....tror jag:-)
♥Mina förstahandsval♥
Dyrbara tid!
Hej på er!
Nyss utkommen från duschen efter ett pass boxning ikväll igen, härligt! Nu blir det te & smörgås och lite kvällsprat med älsklingen innan sängen får ta vid. Vi möttes i dörren, då jag åkte till träningen och sen ses vi i sängen igen, typ! Mmm, det är svårt att hitta tid tillsammans:-(. För det finns inget som jag månar så mycket om som just tiden med familjen, dom är mitt allt♥. Önskar inte ni också att dygnet ialla fall åtminstone kunde ha 36 timmar ibland?!
Nej, te var det! Kramar från oss♥
Älskade pappor!
Älskade, älskade man & pappa♥
Älskade pappa, välkommen hem♥. Vi har en
hel del att ta igen:-)
Hej på er!
Idag är en mycket speciell fars dag för mig! Jag har nämligen fått äran att fira både min älskade man och min pappa under samma tak♥. Och jag känner att det sjunkit in lite nu och jag är redo att skriva och berätta. Ni kommer väl ihåg att jag skrivit om att det varit mycket som hänt härhemma på sistone?!
Det ligger ialla fall till som så att min älskade pappa flyttat hem till Dalarna och Avesta igen efter ca 20 år i Värmland. Som ni förstår så är jag ett skilsmässobarn. Mamma & pappa gick isär när jag var 7 år. Men jag har aldrig slutat hoppas och trott och önskat att kanske, kanske en dag så skulle min pappa komma hem igen. Ni vet väl hur det är med människan och hoppet!? Och bönerna som liten om att få pappa tillbaka, dom kan jag nog inte ens räkna till!
Men trots att jag nu är vuxen så har jag ändå alltid saknat min pappa till och från i livet. Och jag kommer ihåg alla hemska avsked från Värmland som liten. Avskeden från pappa som slet i mig oerhört! Jag glömmer aldrig klumpen i halsen när bussen eller tåget skulle gå hem till Dalarna igen! Jag svalde och svalde, och ville inte visa mina tårar. Dom kom sen istället, när bussen lämnat stationen....Hemska tanke!
Nej, för mig finns banne mig inga lyckliga skilsmässor (om det inte handlar om misshandel eller annat trist såklart), för mig är det rent skitsnack när man talar om lyckliga separationer! Det finns inga sådana, åtminstone inte för barnen i fråga. Som barn (och vuxen) vill man alltid se sin mamma och pappa tillsammans, så är det bara!
Visst hade jag fått välja om jag hellre velat bo i Värmland hos pappa, men där har aldrig kännts som hemma. Hemma för mig har alltid varit här och med mamma. Och som barn är det ju fruktansvärt att behöva välja. Var ska jag bo? Hos mamma eller pappa? Man vill ju ha båda, och framförallt; så behöver man båda....
Men nu så, är min älskade, saknade pappa hemma igen och allt är som det ska och vi har massor att ta igen:-D
♥Välkommen hem pappa, du är efterlängtad & saknad♥
Kram & god natt på er!
Grattis älskade vän på 1-års dagen!
♥Så älskad♥
Grattis lilla vän på din 1-års dag, vi älskar dig så♥.
Tänk, det har redan gått ett år, och jag minns dagen då du kom som igår.
Tiden går så fort, jag kan nog knappt förstå. Älskade lilla vän, tack för att du finns, vi älskar dig så♥.
Fingrar & tår
Fingrar och tår och fjäderlätt hår
en blick så klar som såge du tusentals år
Det är knappt jag förstår, en tös, hon är vår!
En gåva till oss är du min lilla!
Mitt barn i min famn, jag viskar ditt namn,
och plötsligt känns det som om all världen försvann,
som tiden stod still, en tös, hon finns till!
En livets gåva är du min lilla!
Tänk blodet i mig blev blod in i dig
vandrar genom tider, ådror och märg,
släktled i mig blir släktled i dig
här är du - en av oss,
en ny länk i livets kedja.
Jag lånar dig, min skatt, för ett slag,
en stund så kort som ett andetag,
en vindpust av tid är ditt och mitt liv
en livets gåva är du min lilla!
Fingrar och tår och fjäderlätt hår
en blick så klar som såge du tusentals år
Det är knappt jag förstår, en tös hon är vår!
En gåva till oss är du min lilla!
HÄR kan ni läsa hur det gick när Greta kom till världen & oss!
Halvfart
Jag vill ialla fall passa på att tacka alla gamla och nya "ansikten" som gett/ger sig tillkänna här på bloggen lite då och då med en och annan kommentar. Det är roligt. Era kommentarer gör mig verkligen glad! Det ger energin att fortsätta skriva:-)
Nej, tanka energi står på tur! Kram på er♥
Go pappa, Go pappa!
Vår coola man & pappa visade minsann idag att han fortfarande kan:-D
Hej på er!
Igår blev det verkligen en såndär perfekt mysfredag. Hela familjen njöt av en brasa, gott grillat kött m. tzatziki och en Disneyfilm:-). Underbart med helg och fredag! Eller vad säger ni?!
I förmiddags har vi faktiskt varit i skateparken igen:-). Gabriel tycker det är superroligt (mannen i huset likaså tror jag), men för Gabriels del blev det idag mest sparkåkning. Det är mycket lättare såklart. Vad gäller mannen i huset så fick vi verkligen så vad han gick för:-D. Inte illa för en gammal skatare;-). Å jag kan lova att smågrabbarna i parken var impade av hans tricks. Jag bara älskar när han bjuder på sig själv sådär:-).
För Gabriels skull så måste det vara riktigt roligt med en pappa som engagerar sig när man är där. För tro det eller ej, men jag har sett flera föräldrar (pappor) som sitter I BILEN och väntar på sina barn medans dom
skatar:-S. Jag menar, när man ändå är där så kan man väl lika gärna kliva ur bilen och titta på sina barn! Jag skulle ialla fall inte ha hjärta att sitta i bilen och inte visa mitt intresse för mitt barn! Eller kanske har jag för höga krav?! Det viktigaste kanske är att dom ialla fall är där?! Hmmm, en tanke som ändock har slagit mig.
Vad tycker ni?
Jag önskar er en sköööön lördag. Ikväll blir det mys igen:-). Kram från oss♥
Inte det lättaste det här!
Sparken går som smort:-)
Lillasyster fick mellis i parken:-)
Har du hjärtat på rätt plats?!
Halloj!
Det går fort när man har roligt.....japp, så är det! Vi möttes upp i badhuset igår som sagt, jag & Jessica. Barnen gick på sina simlektioner och hann leka en stund efter och åka vattenrutschkana medans vi babblade i fiket och kollade på folk:-). Greta satt så nöjd i nya sittdelen och hade full koll på allt! Hon är verkligen en slit och släng bebis(kan man säga så?)som bara hänger med överallt och är nöjd med det:-)
Eftersom det blev rätt sent innan vi kom hem så passade vi naturligtvis på att lyxa till det med Pizza till kvällsmat. Både Lova och Gabriel älskar det, så det gick hem såklart:-).
Sen blev det natti natti för barnen och vi fick våran tjejkväll, som bestod av tjejsnack, chili-ostkrokar och viiiiin:-). Och gu va mycket det finns att prata om när man sätter sig ner sådär en kväll....
Men varken jag eller Jessica är några skvallerpratande personer som inte kan hålla tyst om saker vi vet. Speciellt när man vet att det stjälper mer än hjälper! Jag skulle aldrig sätta igång och snacka om någonting bara för att jag inte kunde hålla mun. Och jag kan nog med all säkerhet säga att det skulle aldrig Jessica göra heller! Man ska verkligen tänka sig för innan man öppnar mun. Vilka konsekvenser det kan få, för alla inblandade! Usch, det värsta jag vet är personer som rent gillar att skvallra och förstöra för andra människor! Och det sämsta, att sen inte våga stå för vad man sagt eller gjort! Nej, vi borde alla respektera människor i vår omgivning mer! Oavsett om man är vänner eller inte. Vi är ju alla individer med känslor som kan såras!
Kanske det finns en och annan som läser här nu som ändå tänker, ja hon skulle bara veta vad jag vet om henne osv.....men på det har jag bara ett svar: Det spelar ingen roll för den viktigaste personen i mitt liv, min man, han vet redan allt och då menar jag verkligen allt! Så här finns inga lik begravda:-) Här finns bara ett gott samvete! Och det hade jag med mig när jag gick upp för altargången. Och det är det viktigaste för mig!
Nej, alla bör vi tänka oss för mer innan vi öppnar munnen! Varför gör vi det? Hjälper det eller stjälper det? Och kanske viktigast av allt, kan man stå för det?
Jag vill så avsluta detta inlägg med att jag tycker att vi alla borde respektera våran medmänniska lite mer, visa hänsyn och respekt! Vi behöver inte älska allt och alla, eller vara vän med alla.
Vi behöver bara ha hjärtat på rätt plats!
Kram på er♥
Jessica & Greta i badhuset
Lova & Gabriel
Vilka är ni?!
Men jag har ju bloggat här sen i slutet på September -09. Och statistiken har ökat rätt stadigt sen en tid:-). Och det får mig faktiskt att fundera lite på vilka ni är?! Jag har ju en liten skara som jag definitivt vet vilka alla är och som gärna kommenterar:-) *Heja er!!* men alla ni andra då!....Vilka är ni? Vad får er att läsa min blogg? Vad gör att ni återkommer(om ni nu gör det)? Bloggar ni själva? Så skriv gärna en rad och berätta.....
Det är väldigt roligt att se att antalet besökare ökar hela tiden....men jag skulle önska att ni "hejade" nån gång:-)
Jag vill så gärna se lite nya "ansikten" ge sig tillkänna här på bloggen. Det skulle vara trevligt:-)
Så nu utmanar jag er, om ni vågar vill säga;-)?!
Vilka är NI egentligen?!
Kram på er och godnatt♥
Älskade son....vart tog tiden vägen?!
Ja, det är åter dags att bli lite sentimental. Men när jag gick igenom alla Gabriels babykläder igår så blev det en riktig nostalgitripp. Var sjutton tog tiden vägen?! DU var ju nyss bebis, DU var den jag gick och bar på, DU var den jag böt blöjor på, och DU var den jag sköt i vagnen. Men plötsligt så har en liten kille blivit stor. Hela 5,5 år. I höst är det dags att packa skolväskan och börja förskoleklass! Och DU har blivit STOREBROR.
Dina minsta kläder från hemresan från BB bla, har jag noggrant vikt undan. Dom ska sparas. Kommer aldrig, aldrig göra mig av med dom! Det klumpar sig i halsen. Ögonen fylls med tårar.
Att se dessa små kläder.........Tiden går så fort, så fort!
DU kommer alltid vara min lilla, lilla kille fast du är påväg att bli stor(större)! Älskade son, du är underbar. Dagarna med dig är fyllda med liv & glädje. Tack för att du finns och tack för att jag har äran att vara din mor!
♥Älskade son, du gör vårt liv!♥
♥Små sparade kläder ♥040709 kl 14.54 ♥Din första bilfärd
♥Hemma väntade blommor ♥Så liten du varit
Livets hårda skola
Hej på er!
Dagen har som vanligt rusat förbi! Och idag har vi bara pysslat här hemma eftersom vi är så förkylda båda två(jag & Gabriel). Inatt vaknade jag en sväng och gick upp för att dricka ett glas vatten. Och temp. mätaren stod på -27 grader!! Det är sjukt!! Och plötsligt så känns sommaren som en evighet bort. Men, men....den kommer ju nån gång:-) Vi får ha lite tålamod:-).
Som vanligt så har jag tittat på familjen annorlunda idag. Det programmet gör mig glad:-). Vilket tålamod, vilken ork och vilken styrka dessa familjer sitter på:-). Och en annan klagar att man är trött ibland. Det är härligt att se dessa familjer med så otroligt mycket press på sig med många barn osv.....men kärleken den håller ändå:-)
Jag kan faktiskt tycka att det är ynkligt emellanåt när familjer spricker idag (jag är själv skilsmässobarn).
För man gör det alldeles för lätt! Vart har kämparandan tagit vägen i familjer idag?! Att slåss för det man har. Att kämpa för det man en gång byggt upp. Att jobba på sin relation. Och inte ta varandra för givet så lätt.
Ett förhållande går ju ut på att dela med-och motgångar tillsammans. Att kunna prata med varandra.
Lösa problemen som finns. För livet går inte alltid bara rakt fram. Det svänger emellanåt också, och ibland svänger det rejält. Och det kommer svänga många gånger till. Det kallas LIVET! Och vi går alla i livets hårda skola. Och meningen är väl att man ska göra det tillsammans trots alla svängar! Det är det som är en relation. En familj. Och det är det som kallas KÄRLEK♥.
God natt på er♥
♥Det bästa vi har♥
Arg!
Hörde just på tv att man inviger Olympiska Spelen om 5 timmar. Till en kostnad av 300 miljoner kronor!! Vad är det för skit rent ut sagt!? Medans man i Haiti tex kämpar för fullt efter en katastrof som är fruktansvärd! Jag blir så förbannad när jag hör sånt här. Hur kan man lägga såna summor på en invigning när det ser ut som det gör i världen?! Då finns det minsann pengar.....Usch!
Ingen kan göra allt, men alla kan göra något!
/Frida
